Bilagor och extramaterial till "Den kära leken"

Omslaget Här kan du se bokomslaget.

Bilagor till Kapitel 7

Varianter av Kärleksqvädet/Gossen sköt ut båten:

Utdrag ur Den svenska psalmboken av ’Vad min Gud vill, det alltid sker’:

Läsanvisningar

I flera av bokens texter görs jämförelser mellan olika balladbelägg (varianter), dvs. varianter på en visa. T.ex. i kapitel 4 som behandlar balladtypen "Jungfrun förvandlad till lind", SMB 12. Endast det belägg som texten fokuserar på, SMB 12E, finns med som bilaga. För dig som vill fördjupa dig i övriga belägg vill jag hänvisa till "Sveriges medeltida ballader" (SMB) som finns på bibliotek. Detta gäller även "Sankte Staffan" som behandlas i kapitel 6, två belägg finns som bilagor.

De fem bilagorna har tyvärr inte fått någon numrering. På sid 140 finns en förteckning. Bilaga 1, Jungfrun förvandlad till lind, SMB 12E, finns på sid 150; bilaga 2, Sankte Staffan, SMB 39E på sid 151; bilaga 3, Sankte Staffan, SMB 39N, på sid 152; bilaga 4, Kärleksqväde, på sid 153 och bilaga 5, Leksands långdans, på sid 154.

Extramaterial

Här nedan kommer citat och andra tänkvärdheter som har anknytning till bokens tema. Välkommen att maila ditt bidrag, så finns möjligheten att jag lägger in det här och skriver vem som delat med sig - ett slags blogg i slow motion, eller vilairörelse.

"Egyptierna är ett folk som älskar att sjunga och dansa, Jag bor vid Nilen; på eftermiddagen hör jag minareterna, när de tystnar börjar sången. Ingen kommer att kunna krossa egyptiernas livsglädje." Hibaaq Osman, född i Somalia och vd för organisationen Karama, ett nätverk för kvinnors rättigheter i Mellanöstern och Nordafrika. Nu är hon verksam i Kairo. DN 11 juli 2012 i huvudledaren.

Tripudium i Echternacht

Annika Linderfalk berättar om besöket i Echternacht: "Förra året var jag i staden Echternacht i Luxemburg och dansade hoppsteg (tripudium) till polskamelodi tillsammans med 10 000 andra - en levande tradition som gjorde stort intryck. Finns på UNESCOs lista över immateriella världsarv. Nu förstår jag att tripudiet inte handlade om vårt räknande av steg utan om själva hoppandet. Det var flow att dansa genom gatorna. Det var andakt och mycket glädje och vi dansade in i kyrkan välsigande av präster och ner i kryptans mörker och kom upp igen som nya... för att gå o ta en öl och festa lite till."

Folklig dans som levande tradition eller stagnering och kopiering?

Magne Velure, chef på Departementet för Kulturarv i Oslo, har behandlat detta ämne i en intressant artikel: "Levande dansetradisjon eller stagnasjon og kopiering. folkedans som folklorismefenomen" (Tradisjon, 1972:2). Velure skriver väldigt tydligt om skillnaden mellan traditionell folkdans och organiserad folkdans på så vis att han lyfter fram rytmens betydelse kontra betoningen på hur kroppsrörelserna tar gestalt (variation/improvisation kontra auktorisation och stagnation) – mycket klargörande! Velure nämner även att folkvisedansen (balladdans i bearbetad form) varit mycket stort i Norge, till skillnad mot Sverige.

Läs hela artikeln här