Vad är hälsa?

Den kanske mest kända definitionen av hälsa hittar vi hos WHO: ”Högst möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och ej enbart frånvaro av sjukdom.”

Sammanfattningsvis kan innehållet på den här sidan listas:

  • Olika definitioner av hälsa speglar två olika perspektiv, ett sjukdomsorienterat och ett helhetsperspektiv.
  • Man kan också dela in begreppet hälsa i fysisk, psykisk, emotionell, social, andlig och samhällsbetingad hälsa.
  • Ett populärt begrepp som beskriver hälsa är kasam, vilket står för känsla av sammanhang och innehåller de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Om du läser hela artikeln utvecklas dessa punkter och du får också ta del av mina reflektioner kring hälsobegreppet. Slutligen får du vårt recept.

Inledning

Att definiera hälsa är inte lätt. En enkel sökning på "hälsobegreppet" ger ungefär 33 000 träffar. Om man söker på enbart ordet "hälsa" får man 14 miljoner träffar. Klart är att god hälsa idag inte enbart förknippas med avsaknad av sjukdom. De flesta definitionsförsök ger uttryck för ett mycket vidare hälsobegrepp som speglar ett holistiskt synsätt. Min ambition är att försöka reda ut begreppen och reflektera över vad hälsa innebär.

Definitioner

Förenklat kan man säga att det finns två perspektiv på definitionerna, ett sjukdomsorienterat och ett helhetsperspektiv. Det sjukdomsorienterade perspektivet representeras bl.a. av filosofen Boorse (1997) som menar att hälsa innebär frånvaro av sjukdom och att en människa är vid hälsa då hennes kropp och själ fungerar utifrån det statistiskt normala.

Världshälsoorganisationens (WHO) från 1946 ovan citerade definition är ett exempel på en kombination av de båda perspektiven.

Erikson lyfter in existentiella aspekter i "Hälsans idé" (1991). Hon skiljer mellan verklig och upplevd hälsa och bygger in känsla av välbefinnande och illabefinnande samt förekomst respektive frånvaro av objektiva och dysfunktionella yttringar i sin modell.

Helhetsperspektivet beskrivs av Pörn och Nordenfeldt (2000), där hälsa beskrivs som ett tillstånd där individen har ”en repertoar av nödvändiga resurser och att hälsa är relaterat till i vilken utsträckning individen under standardomständigheter kan förverkliga sina vitala mål.”

En mycket kort definition hittar vi hos Freud: "Att kunna älska och arbeta."

Begrepp

Vad menas då med de olika hälsobegreppen? Vad är det för skillnad? Dessa definitioner som jag hittar på nätet (Ltu friskvård) är begripliga och stämmer överens med mitt synsätt:

Fysisk hälsa: Denna dimension är kanske den mest uppenbara, och den berör kroppens mekaniska funktion.

Psykisk hälsa: Förmågan att tänka klart och sammanhängande. Vi skiljer således mellan psykisk, emotionell och social hälsa även om de tre är nära knutna till varandra.

Emotionell hälsa: Förmåga att uppleva känslor som rädsla, glädje, sorg, vrede och att uttrycka dessa känslor på ett adekvat sätt. Emotionell eller ”affektiv” hälsa innefattar även förmågan att hantera stress, spänning, depression och ångest.

Social hälsa: Förmågan att skapa och upprätthålla relationer till andra människor.

Andlig hälsa: Denna associeras av många människor med religiös övertygelse och religiösa ritualer, medan andra förknippar den med livsfilosofi, principer för beteende samt olika sätt att uppnå sinnesfrid och känna ro i sin själ.

Samhällsbetingad hälsa: De övriga begreppen tar upp hälsa på individ nivå. En persons hälsa är emellertid oupplösligt förknippad med allt som omger denne. Det är omöjligt att vara frisk i ett ”sjukt” samhälle som inte har resurser att tillgodose fysiska samt emotionella behov.

Kasam

Med det s k salutogena perspektivet (från latinets salus = hälsa, välgång och från grekiskans genes = ursprung ) innebär det att man söker efter faktorer som håller oss friska snarare än att, som i det patogena perspektivet (patos = lidande, vara sjuk), söka faktorer som gör oss sjuka. Grundidén verkar vara att anledningen till att vi inte alla blir sjuka, även om vi utsätts för samma sjukdomsalstrande faktorer, är att vi har olika hög beredskap att möta dessa situationer beroende på vilken grad av kasam vi besitter.

Begreppet kasam myntades av Antonovsky i "Hälsans mysterium", (1997). Det står för "känsla av sammanhang" och byggs upp av tre av varandra beroende komponenter:

Begriplighet handlar om i vilken utsträckning vi upplever det som möter oss och de känslor vi erfar som förnuftsmässigt begripliga – en information som är ordnad, sammanhängande och strukturerad.

Hanterbarhet handlar om vilken grad vi upplever att vi har resurser att möta de krav som omgivningen ställer.

Meningsfullhet handlar om känslan av att vara delaktig i de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter och anger i vad mån det är värt insatsen att bemöda sig att anstränga sig att möta de utmaningar vårt liv bereder oss.

I "En hälsosam bok", (2005), skriver författarna om dessa komponenter i kasam-begreppet: "Dessa tre hänger ihop på olika sätt, men den faktor som påverkar mest, är känslan av meningsfullhet. Den styr ofta i vad mån man vill försöka bemästra situationen eller inte, som i sin tur styr känslan av hanterbarhet. Om exempelvis situationen är begriplig och meningsfull strävar vi antagligen efter att försöka hitta medel att bemästra den. Likaså är det föga intressant att utveckla strategier att bemästra en situation om aldrig så begriplig, om den inte samtidigt upplevs som meningsfull."

Mina reflektioner

Jag ansluter mig till ett helhetsperspektiv på hälsobegreppet. Att ha god hälsa är att uppleva balans i tillvaron som i sig rymmer både toppar och vågdalar och allt däremellan. Det innebär också att vara integrerad och uppleva att man är en hel människa. Jag menar alltså att hälsa i mycket handlar om min egen upplevelse. Någon annan kan inte på ett objektivt sätt tala om för mig om jag har god hälsa.

Receptet

Ibland förknippar vi hälsa med att inte känna av kroppen alls. Om vi vänder på det så skulle receptet kunna skrivas så att de signaler som vi får via kroppen – fysiskt, känslomässigt och mentalt – är startpunkten för vägen till god hälsa.

Ordet recept kommer från recipere, vilket betyder att återta, mottaga. Att följa receptet handlar om att betrakta kroppens signaler som resurser som jag ta emot och successivt lär mig tolka. Med denna information som utgångspunkt kan jag sedan välja förhållningssätt och själv ta ansvar för mitt liv och mina val. Detta är förutsättningen för att uppnå målet om upplevelsen av att ha en god hälsa.

Elisabet Jansson, Falun 2006-08-27, reviderad 2006-09-28